FondSpara.nu - Information och hjälp med fondsparande

Dom olika typerna av fonder som finns

När du ska börja spara i fonder så behöver du fråga dig hur stor risk som du är beredd att ta. Om du vill ha det så säkert som möjligt, eller är beredd att ta en liten eller kanske större risk i ditt fondsparande. Din placeringsinriktning vid valet av fond att spara i styrs av din vilja att våga ta risker eller att inte ta risker. Risken när du fondsparar är osärkerheten om den framtida värdeökningen. Det finns många olika faktorer som denna risken kan bero på, så som oroligheter innom en bransch eller oroligheter i världsliga områden och länder, samnt att det är svårt att välja dom bästa företagen att placera investeringarna i. När man gör utländska placeringar så tillkommer en valutarisk, och en ränterisk beror på osäkerheten om ifall rändan kommer att sjunka eller stiga.

Dom flesta fondbolagen, försäkrningsbolagen och bankerna har rådgivare som du kan boka tid hos för rådgivning ut i fall att du skulle ha svårt för att sätta dig in i och förstå alla risker och placeringsinriktingar med mera.

Det finns många fonder och placeringsinriktningar att välja mellan beroende på vilka mål du har med ditt sparande, tidsperspektivet samnt hur stora risker du vågar att ta. En indelning är blandfonder, räntefonder och aktiefoner.

En fonder som har investerat minst sjuttiofem procent av sin fondförmögenhet i aktier är en aktiefond. Ett sparande på minst fem till sju års sikt rekommenderas för aktiefonder. Fonderna ska placera i minst sexton olika företags aktier enligt grundreglerna. Aktiefonderna som finns kan ha olika placeringsinriktningar, så som till exempel en braschfond som placerar sina investeringar i aktier innom en enda bransch, eller en Sverigefond som placerar sina investeringar endast innom svenska företags aktier, och en globalfond som placerar sina investeringar i företag över hela världen.

Räntefonder är fonder som endast placerar sina investeringar i rändebärande värdepapper så som statsskuldväxlar och obligationer. Räntefonder finns både som långa och korta. Räntefonderna som är långa placerar sina investeringar i värdepapper som löper längre än ett år och dom kallas även för obligationsfonder. Dom korta räntefondernas investeringar placeras enbart i värdepapper med en kortare löptid än ett år och dom kallas även likviditetsfonder eller penningsmarknadsfonder.

Observera att skillnaderna mellan långa och korta räntefonder är stora. Vill man undvika risk eller ha lättillgängliga pengar så är dom korta bra då dom ger en jämn avkastning på cirka tre till fyra procent per år.

Dom långa räntefonderna ska ses på minst tre till fyra års sikt, då dom kan vara förenade med risker.